Den 14.e Juni klockan 13.30 hade jag tid på förlossningen för ställningstagande ang. igångsättning!
En sköterska kom och hämtade oss i väntrummet och väl inne på rummet så satte hon på en CTG kurva som jag fick ligga med 1 timma.
Efter det kom sköterskan in igen och tog bort den och sa att vi skulle vänta på att läkaren skulle komma.
Klockan tickade och tickade men till slut så kom läkaren och vi pratade lite om hur jag mådde m.m sen gick hon och hämta ultraljudsapparaten och gick igenom hela bebis.
Det visade sig att bebis var liten (men det visste vi ju redan) sen visade det sig också att mitt fostervatten var borta, hade ytterst pyttelite vatten kvar... några fläckar här och där.

Jag förklarade för henne att jag hade en aning om att mitt vatten gick Söndagen den 12.e Juni då jag satt på toan och kissade...
Det kändes så konstigt, som om det forsade ut men jag trodde ju absolut inte att det skulle va vattnet som gått eftersom med Liam så gick vattnet på natten och gick hela tiden...
Och så var det ju inte denna gången.

Läkaren kollade även om jag hade öppnat mig och jag var öppen 2 cm.

Hon ville lägga in mig på förlossningen på en gång för att bli igångsatt redan på kvällen den 14.e Juni eftersom vattnet hade gått och jag hade gått över tiden.
Både älsk & jag hade ju en tanke i bakhuvudet att detta kunde ske så vi hade ju tagit med oss väskorna och det som skulle med till förlossningen! :)
Så det var bara att gå ner till Anki, Stefan & Liam och hämta väskorna och pussa & krama Liam en massa innan det var dags att gå upp till förlossningen igen!
Det var så jobbigt att lämna Liam, tårarna rann och man hörde Liam säga mamma, mamma när vi lämnade honom!
Aldrig vart såhär jobbigt att lämna honom och veta att jag inte skulle få se honom nå mer den dagen/natten!
Men vi vet ju att Liam skulle få det hur bra som helst med Anki & Stefan så det gick över väldigt fort!

När vi väl kom upp på förlossningen igen så fick vi till svars att jag inte skulle bli igångsatt på kvällen då det var fullt men vi skulle få ett väntrum och skulle bli igångsatt på morgonen den 15.e Juni!
Aja, tänkte vi det går väl bra!

Vi fick bosätta oss i rummet och det kom in en sköterska och satte nålen i handen på mig eftersom jag var tvungen att ligga med dropp var 6.e timma (antibiotika) eftersom mitt vatten hade gått så jag inte skulle åka på någon infektion!

Väl på morgonen den 15.e Juni så kom det en sköterska och sa vi skulel packa ihop våra saker för vi skulle byta rum till ett förlossningsrum och bli igångsatt, men tji fick vi...
När vi väl kom till rummet så kom det in akutfall så det var bara att vända och gå tillbaks till vårat väntrum. SUCK!

Jag åkte på världens huvudvärk och mådde skit helt enkelt, man blir lovade massa saker men det hände fan ingenting!
Jag kunde ju lika gärna va hemma och umgås med min älskade Liam och komma tillbaks, men det fick jag absolut inte göra utan var tvungen att ligga där inne!
Jag fick alvedon, så huvudvärken släppte iaf lite.

Vi väntade och väntade på att det skulle komma något besked, men det kom aldrig någon!
Väl sent på eftermiddagen vid 16 tiden så kom läkaren som hade kontrollerat mig på ställningstagandet och berättade att hon var så himla ledsen för det som hänt och att vi hade blivit drabbade för att det kommit in akutfall och vart både akuta kejsarsnitt m.m så dom har inte riktigt haft tid att ta tag i oss!
Men hon lovade att på morgonen den 16.e Juni (Torsdag) klockan 9 på morgonen skulle jag sättas igång och jag var även prio 1 (vad som än hände) eftersom dom inte kunde vänta med att sätta igång mig!

Det kändes riktigt skönt att höra, mitt illamående, huvudvärk och allt släppte efter det beskedet!
Men var samtidigt rädd att det skulle bli pannkaka av det hela igen eftersom jag vart lovad så många gånger men vart inget av det!

På kvällen så fick jag en insomningstablett så jag skulle sova gott på natten, jag var lite skeptisk till det men tänkte att det är lika bra att ta den så jag kan sova!
Visst sov jag... som en gris! :)
Har varken någon aning eller minne av att dom har vart inne och bökat med antibiotika droppet mitt i natten utan jag hade tydligen sovit hur gott som helst!
Frågade till och med älsk på morgonen om dom hade vart inne och gett mig droppet och det hade dom då han hade vaknat! :)

På morgonen den 16.e Juni så ville älsk & jag ta en promenad innan jag skulle sättas igång klockan 9 på morgonen men vi vart stoppade då dom redan ville sätta igång mig klcokan 8 så det var bara att packa ihop våra saker och byta rum till ett förlossningsrum!
Väl inne på förlossningsrummet så satte dom på mig en CTG kurva som jag fick ligga med i 1 timmes tid.
Men det hände inte så värst mycket där!
Dom kollade även mig och jag var öppen 2,5 cm så dom rispade hål på hinnan men det kom inte ut något vatten då jag inte hade något.
Men vart öppen 3 cm iaf. så jag slapp denna ballongmetod som jag var rädd att jag skulle få!
Då dom sätter in en ballong och fyller med koksaltslösning eller vad det var...

Dom sätter en skalp elektrod på bebisen huvud och så får jag ligga med CTG kurvan en liten stund till!

Klockan 10.05 så kom dom in igen och satte dropp för att få igång värkarna!
Först satte dom droppet på 20 ml men hände inte så värst mycket, fick några få små sammandragningar och värkar...
Så dom kom in och ökade till 40 ml och då kom det lite mer värkar...
Vi bestämde oss för att ta en liten promenad i korridoren men det gick inte, värkarna vart bara starkare och starkare så var tvungen att stanna varannat steg som jag tog!
Tillslut kom vi in på rummet och jag satte mig i sängen, men det gick inte längre...
Ringde på klockan och dom kom in och såg att jag hade riktigt ont och frågade om jag ville ha nå smärtlindrande.
Det ända jag vill ha är lusgas så fick lägga mig på sängen och köra lustgasen! :)

Efter detta minns jag inte så värst mycket mer ang. klockslag!

Jag kände hur bebis tröck huvudet neråt och det gjorde så sjukt ont, så dom frågade om jag ville ha någon spruta eller nå annat smärtlindrande men jag sa att jag nöjer mig med lustgasen!
Lustgasen & jag är verkligen världens bästa vänner!

Älsk gick iväg och hämtade lite lunch till sig och kom tillbaka för att äta det!
Jag sa åt honom att han var tvungen att skynda sig för jag ville absolut inte va ensam i rummet! :)
När han väl ätit klart och lämnat disken så skyndade han sig tillbaks till mig!

Jag minns också att BM kollade hur öppen jag var och det ända jag fick till svar var att: Du snart har du en bebis i din famn!
Hon gjorde sig redo och jag vet att jag sa till henne att hon absolut inte fick lämna mig själv i rummet!
Och det gjorde hon inte heller...

Tillslut så skrek jag till av smärta att det var dags, jag kände hur bebis tröck sig mer och mer neråt och jag kände verkligen att nu var det nära!
Det var bara att börja krysta, BM bad mig krysta utan lustgasen en gång för att sedan ta lustgasen på en gång efter jag hade krystat.
Älsk gick och hämtade en handduk som han hade blött ner och la i min panna!
Men jag tyckte den var alldeles för torr så jag kastade tillbaks den på honom och bad om mer vatten! :)

Ändå hade vi precis pratat om just handduken! :)
Då jag väntade Liam så vart jag totalt dygnsur när han la handduken på min panna och baddade, så denna gången vred han ur den och då dög den inte heller... då skulle jag ha mer vatten! HaHa

Efter några krystvärkar så kom äntligen våran efterlängtade lillebror ut!
Jag skrek rätt ut: Fy fan vad skönt att det är över, aldrig mer... Vår älskade Linus är äntligen här!

Tog älsk i handen och var hur lyckliga som helst!
Så lyckliga över att vi har gett Liam en sådan fin lillebror!

Torsdagen den 16.e Juni klockan 12.37 kom våran efterlängtade lillebror ut!
2750g & 47,5cm!

Så liten, men så perfekt!

Äntligen vart Liam en stolt storebror!

Älskade barn, vad mamma & pappa älskar er! ♥

Lilla Linus & Mamma på förlossningen! :)

Stolta storebror Liam & lillebror Linus idag den. 26.e Juni! ♥


KOMMER SOM SAGT EN BÄTTRE OCH MER DETALJERAD BERÄTTELSE SENARE NÄR JAG FÅTT MIN FÖRLOSSNINGSJOURNAL!