Fick ett tips när jag kikade runt på bloggar om Liams beteénde när han vaknar på nätterna (händer inte ofta) och är helt hysterisk, skriker och helt okontaktbar m.m

Så jag var ju tvungen att googla runt lite på nattskräck!

Nattskräck stämmer precis in på det som hänt oss 3 gånger här hemma med Liam.

• Vi vaknar av världens skrik från Liam
• Är helt hysterisk, men sover fortfarande (fast han ser vaken & förvirrande ut)
• Det blir värre om vi rör honom (kroppskontakt)
• Hela tiden skriker han NEJ & SLUTA!
• Efter ca 20-30 minuter så somnar han om och sover vidare!

Men som tur är har detta bara hänt 3 gånger och händer inte varje natt...
Fast när det väl händer är det jättejobbigt, man känner sig så maktlös och som världens dåligaste mamma då man inte får sitt barn lugn!

• Men som sagt man ska INTE prata eller försöka trösta barnet under attacken utan bara se till att barnet inte gör sig illa!

Vi har ju hela tiden funderat på vad detta kan vara och nu har jag ÄNTLIGEN fått ett tips som stämmer in precis!

Vi har ju hela tiden trott att Liam haft någon hemsk mardröm, men vi har aldrig fått kontakt med honom utan han har bara skrikit helt hysteriskt och har man försökt trösta honom så har det blivit 10 ggr värre...

Och när han drömt någonting så vaknar han ju och sitter i sin säng eller kommer in till oss så det är ju absolut ingen mardröm när han får sina nattskräcks attacker!

När jag var liten så gick jag väldigt ofta i sömnen och kunde också vakna och va helt hysterisk och skrika sluta, minns så väl en dröm som jag hade när jag var liten om att det var 2 personer som bråkade ute i hallen...
Slog nästan ihjäl varandra och den drömmen kan även dyka upp i dagens läge...
Precis som den följer efter en...
Låter kanske dumt men så är det!

Nattskräck, som förekommer hos cirka 5% av alla barn, präglas av intensiv skräck, till skillnad från sömngång. Föräldern väcks av ett plötsligt, isande skrik från barnet som är skräckslaget och okontaktbart. Under en nattskräcksattack, men också vid agiterad sömngång, kan barnet rusa runt planlöst och riskerar att skada sig. Se därför till att rummet är säkert så att barnet inte kan göra sig illa. Både attacker av sömngång och nattskräck varar vanligen cirka 10-20 minuter, men upphör spontant genom att barnet somnar om. Efterföljande morgon minns barnet sällan händelsen. Barn som vaknar ur en nattskräcksattack återger ibland vaga minnesbilder av ospecificerad skräck. Dessa minnesbilder saknar den detaljskärpa som är typisk för en mardröm.

Orsaker
Både sömngång och nattskräck kan finnas i släkten, det vill säga vara ärftligt. Hos vissa barn utlöses attacker lättare om barnet har upplevt allvarlig stress eller har feber och ofta under den sömn med extra mycket djupsömn som följer efter en period av sömnbrist.

Vad kan jag göra?
Det finns sällan någon anledning att försöka väcka barn som har en attack av sömngång eller nattskräck, eller att tala med barnet om attacken påföljande dag. Bäst är om barnet somnar om efter sin attack. Se till att barnet får tillräckligt med sömn. Vissa barn kan ha nytta av en något förlängd tupplur under dagen. Barn som har regelbundet återkommande attacker, till exempel två timmar efter insomning, kan ibland behandlas med så kallad schemalagd väckning. Cirka en halvtimme innan beräknad tidpunkt för en attack kan man försiktigt väcka barnet, och sedan låta barnet efter en kort stund somna om på nytt. När barnet somnar om påbörjas en ny sömncykel. Erfarenhetsmässigt minskar detta ofta risken för en attack. Vid intensiva och långvariga besvär eller om nattskräck eller sömngång fortsätter efter tolvårsåldern bör du söka hjälp hos barnläkare för bedömning om ytterligare åtgärder bör göras.