Igårkväll strax efter 21 började jag få riktiga förvärkar, det spred sig i hela magen och man kände hur magen drog ihop sig och det ilade upp i hela ryggen!
Jag kunde inte röra mig och det gjorde så sjukt ont... visste inte vart jag skulle ta vägen!
Jag kan erkänna att jag började böla av smärta, det gjorde såååå ont... aldrig någonsing haft såhär sjukt ont!!!


Eftersom jag ALDRIG hade några förvärkar när jag väntade Liam så vet jag ju inte hur det känns riktigt eftersom värkarna med honom fick jag först när jag låg med CTG kurvan inne på förlossningen samma morgon som han föddes... Men jag känner igen dessa värkar nu dom är ungefär likadana som jag fick när jag låg på förlossningen med Liam!
Med Liam kom vi in på förlossningen strax efter halv 9 på morgonen.
Skulle egentligen in på ett sista TUL den dagen (8.30) med honom och skulle jag inte ha kommit igång själv så skulle dom ha satt igång mig!
Men vattnet gick på morgonen strax efter 05 och vi ringde till förlossningen som sa att vi kommer få åka hem igen enligt henne!
Fast när vi väl kom in var jag öppen 5 cm och jag hade fortfarande inte fått några värkar, men när dom satte på CTG kurvan så börade jag få lite småvärkar men var inte alls så dom gjorde ont!
Väl inne på själva förlossningsrummet så kom dom riktiga värkarna och då var kl. strax efter halv 10 (fick även ligga med CTG kurva där inne, men dröjde inte länge innan dom tog bort den) dom gick in och ut från rummet hela tiden, jag och älsk pratade lite granna och sen kom dom in igen och frågade om jag ville ha nå smärtstillande och jag svarade att jag ville köra med lustgas så hon skulle visa hur det gick till!
Lustgasen funkade perfekt och jag var hur nöjd som helst!


Jag minns så väl att våran BM sa: Åhh nej inte nu... att det var dax för mig att börja krysta och köra på! :)
Hon bad den andra tjejen kolla till mig medans hon sprang iväg och gjorde någonting men var snart tillbaka igen!
Dom hade tydligen fullt upp! HaHa


Väl inne på rummet så kollade dom mig igen och jag var då öppen 10 cm så det var bara att flytta över till andra sängen och börja förbereda allt!
Då var klockan efter 10... Efter första krystningsvärken så tog det 7 minuter tills våran lilla solstråle låg uppe på mitt bröst! ♥
När Thomas fick Liam i sin famn så kunde jag inte låta bli utan fällde en tår och log mot honom! ♥
Världens finaste pappa & son! ♥

Dock under den värsta krystningsvärken så råkade jag slita ur lustgasen så en riktig värk fick jag köra utan medans älsk försökte sätta tillbaka slangen igen! :)

Kl. 10.53 den 30/6 - 2009 kom han ut till oss så underbar, hela 2890 g & 50 cm! ♥
Det var den lyckligaste dagen i mitt liv! ♥


Det värsta var att det släppte aldrig, jag kunde inte ta mig upp ur sängen eller göra någonting!
Som tur var hade jag både mobilen & hemtelefonen med mig in i sängen så jag ringde till älsk som kom hem på en gång!
De roliga var att gaslarmet hade gått på hans jobb så dom fick ju inte gå in, men hans chef sa att det var "akut" så gå in och åk hem med dig! :)


Jag ringde även in till grannen (som kommer ta hand om Liam) och berätta hur det låg till + att jag lånade hennes värmekudde & värmedyna! ;)
Men hon kunde ju inte komma in med dom då dörren var låst och jag kunde inte gå ner och öppna den ens en gång, men hon tog Thomas när hon såg att han kom hem och lämnade sakerna! :)
Tror nog jag ska ge henne våran extranyckel, alltid bra för henne att ha den nu! :)


När älsk kom hem hade jag precis tagit mig upp ur sängen själv och gått in på toan... hade känslan att jag bara ville spy hela tiden, jag skakade i hela kroppen och ville göra nr. 2 men jag kunde inte ens sitta ner!
Jag ringde in till förlossningen och pratade med dom, vilket var väldigt skönt!
Skulle testa ta mig ett varmt bad/dusch och ta mig en alvedon och skulle inte värkarna släppa så skulle vi komma in på en gång!
Men efter ett bra tag så släppte värkarna lite granna, var bara lite värk kvar i ryggen/svanken så vi la oss i sängen och jag slog på värmedynan och la på ryggen/svanken + att älsk värmde värmekudden så den låg över magen från sidan!
Det var riktigt skönt och jag har fått sova riktigt bra inatt så jag hoppas att jag ska slippa få dessa fruktansvärda värkar idag när älsk är och jobbar!
Som tur är så tar det inte lång tid för honom att komma hem!


Jag var även riktigt glad att Liam inte vaknade inne i sitt rum, för jag skulle aldrig klarat av och gå upp till honom...
Iofs. så kommer han alltid gåendes till oss men ändå, vissa gånger blir han ju ledsen och man ska gå in till honom!
Men han har sovit gott i sitt rum och i sin säng sen strax efter 19 igår och sover fortfarande gott! :)
Helt otroligt att han inte vaknade när vi stod i köket och pratade, när jag fyllde på vatten i badkaret, när vi prata me förlossningen och Thomas ringde runt! :)


Men igårkväll kändes det som en evighet innan han kom hem fast det bara tog ca. 10 minuter! ;)


På Onsdag (Den 25.e) är det dags för MVC + TUL igen och jag hoppas lilla pyret vill stanna inne tills dess! :)
Har en känsla att jag kommer gå över tiden även med denna lilla krabaten, om dom nu inte väljer att sätta igång mig!
Det får vi reda på, på Onsdag när vi ska in på TUL!
På ett sätt hoppas jag på igångsättning eftersom förlossningen med Liam gick så fruktansvärt fort och det är en liten bebis i magen även denna gången så man är lite rädd att man inte ska hinna in! :)
Men det återstår som sagt att se hur det blir med den saken!


Nu på morgonen har allt varit hur lungt som helst, har haft små känningar men inte alls någon större smärta!
Så hoppas lillen vill hålla sig kvar i magen några dagar till! ♥
Idag är det 17 dagar kvar tills lilla pyret är beräknad till att titta ut! ♥